”Rätt till eget liv”

Festivalen ”Rätten till eget liv” gick av stapeln 22-24: e oktober 2005 i Göteborg. Länsstyrelsen i Västra Götaland var huvudarrangören. Ett trettiotal ideella organisationer var medarrangörer, däribland Barnen Först. Festivalen hade två parallella aktiviteter: de allmänna aktiviteterna på konferenssalen Vågen och Ungdomsforum på Kongressalen. Aktiviteterna på Vågen bestod av föreläsningar, workshop, dans och musik och utställningsmontrar för de olika medverkande organisationerna i festivalen.

Landshövdingen Göte Bernhardsson förklarade festivalen öppnad, lördagen 22/10 kl. 12.20. Sedan följde de täta programaktiviteterna.

I sin monter hade Barnen Först en liten utställning om barns rättigheter. Tidskriften Barnen Först och olika böcker på svenska om ämnet hedersvåld och barns rättslöshet fanns i vår monter. Tidskrifterna uppskattades väldigt mycket av besökarna och många av de besökande abonnerade på tidskriften.

Soleyman Ghasemiani föreläste både på lördag och på söndag. Rubriken på hans tal val ”Hedersrelaterad våld, samhällsstrukturer och barn”. På lördagen talade han på Ungdomsforum. Hans tal uppskattades mycket av den unga publiken. Det blev en livlig frågestund mellan Soleyman och ungdomarna. Diskussionerna fortsatte även efter den avtalade föreläsningstiden. Frågorna rörde sig i allmänhet om sambandet mellan religion, traditioner och de kvinnofientliga strukturerna med hedersvåld.

Andra föreläsningen ägde rum på söndag i det allmänna programmet på Vågen. Talet väckte åhörarnas gillande. Efter talet kom många till Barnen Först: s monter för att diskutera vidare de väckta frågorna.

I sitt tal kritiserade Soleyman Ghasemiani avsaknaden av förebyggande åtgärder värt namnet mot hedersvåldet från statsmakternas sida. Han sade att ”hedersmord” är det yttersta som hederskulturen tar till för att sätta upproriska kvinnor på plats. Detta illdåd drabbar väldigt få eftersom den övervägande majoriteten av flickorna inom de traditionella patriarkala och religiösa miljöerna underordnar sig normerna; gör de normerna till sina egna värderingar och ser på livet genom det patriarkala perspektivet. Religionens normer, värderingar och seder och bruk, dess auktoritära förhållningssätt och dess bestraffningsmetod och skrämsel sätter sin prägel på barnens könsindelning och deras könsroller. Kulturen hämtar också mycket av sitt gods från det religiösa arvet. Den politiska makten bestämmer vad som skall gälla och sätter sin prägel på hela det samhälleliga livet. Maktens politiska och ideologiska hemvist påverkar självklart det som händer på den sociala arenan.

De strukturer som befäster kontrollen av kvinnors sexualitet måste avskaffas betonade Soleyman Ghasemiani. Han menade att föräldrar inte skall få förbjuda sina barn att delta i sexualupplysning, simning, musik, idrott etc. Föräldrar skall inte få förhindra sina döttrar att ha pojkvänner, gå på skoldisko eller skolresor. Religiösa skolor är till för att stadfästa de patriarkala värderingarna därför skall de förbjudas för barn sade Soleyman. Han var också emot alla religiösa yttringar och symboler i skolan.

Under festivalen visade Exilfilmfestivalen några filmer med hedersrelaterat våld som motiv. Festivalen avslutades med en paneldebatt på måndag den 24/10. Panelen bestod av migrationsminister Barbro Holmberg, Astrid Schlytter forskare och docenten i rättssociologi vid Stockholms universitet, Nalin Pekgul politiker och debattör, Rasool Awla sociolog och statsvetare, Mikael Thörn socialsekreterare, Monica Rösman advokat och Göran Nordenstam från länskriminalen. Astrid Schlytter pekade på omfattningen av de flickor som drabbas av våldet i heders namn. Hon nämnde att av de 300 högstadieelever som varit med i en ny undersökning, har över 60 procent av flickorna uppgett att de återfinns i den utsatta zonen. Hon kritiserade också staten för att den inte har gjort något mot tvångsgifte. Hon menade att enligt den nuvarande utlänningslagen kan de flesta tvångsäktenskap komma undan när inget fysiskt tvång kan bevisas. När det gällde arrangerade äktenskap tillåter lagstiftningen det helt och hållet. Mingrationsverket kollar inte äktheten av den ingångna relationen och flickorna blir förlorarna i bevarandet av de könsindelande traditionerna sade Astrid.

Barbro Holmberg invände mot Astrid att enligt lagen är tvångsäktenskap förbjudet i Sverige samtidigt som hon medgav att det är svårt att kontrollera hur allvarligt ett ingånget förhållande är. Hon tillade att migrationsverkets ansvar angående hedersbrott är begränsad till asylprocessen. Hon sade också att Genèvekonventionens flyktingdeklaration var skriven av män för män därför finns inte hedersbrotten som flyktingskäl där. Hon menade att Sverige tar hänsyn till detta och att man inte avvisar de kvinnor som har ett sådant problem.

De övriga i panelen såg positivt på utvecklingen. De sade att det har tagits många steg i rätt riktning och att Sverige ligger långt fram vad gäller bekämpandet av hedersrelaterat våld i jämförelse med övriga Europa. Rasool Awla påpekade att debatten i Sverige och den svenska statens åtgärder har haft återverkningar i den kurdiska delen av Irak också. Där har man nu jämställt hedersmord med andra mord i lagens namn, angav Rasool Awla.

Bland åhörarna kom Soleyman Ghasemiani med en kommentar och en fråga. Han kommenterade Nalin Pekguls straka reaktion mot ett inlägg från publiken med krav på stängning av religiösa skolor. Nalin gick till hårt angrepp mot några som helst kopplingar mellan hedersmord och Islam. Hon kallade dessa kritiker för islamofober. Soleyman Ghasemiani sade att ingen religion förtjänade det försvarstal som Nalin höll och att islams värderingar ligger till grund för patriarkatets värdegrunder. På denna front är alla religioner likadana sade Soleyman och menade att religiösa skolor inte skall finnas för barn just pga dessa värderingar. Soleyman Ghasemiani ställde samtidigt en fråga till Barbro Holmberg angående Masoud Kamalis statliga utredning om ”Makt, integration och strukturell diskriminering”. I den första delrapporten hävdar Masoud Kamali att det inte finns något specifikt hederskultur eller hedersmord utan att allt handlar bara om det allmänt förekommande våldet mot kvinnor. Kamali likställer hedersmorddebatten med rasism sade Soleyman Ghasemiani. Vad tycker regeringen om detta perspektiv ville Soleyman veta.

Barbro Holmberg svarade att den rapporten inte är klar än och att regeringen får ta ställning först när rapportskrivaren kommer med sina framlagda förslag. Nalin Pekgul svarade mer tydligt och sade att regeringen inte stödjer Masoud Kamalis resonemang på den punkten. Nalin gick ytterligare till angrepp mot kritik av islam som religion och sade att det första hedersmordet i Sverige begicks av en kristen.

Leyla Ghasemiani var ytterligare en i publiken som kritiserade förhärligandet av islam. Hon uppgav att judendomen är huvudkällan till både kristendomen och islam och att alla dessa religioner är i grund och botten patriarkala och kvinnofientliga i sina värdegrunder. Kontrollen av kvinnans sexualitet har varit en huvuduppgift i alla dessa religioner sade Leyla. Därför skall inte religionen få blanda sig i barns liv och förbjuda flickor och pojkar att från umgänge.

Efter Leylas inlägg började tre anhängare av Masoud Kamalis synsätt med ett hätskt utfall mot dem som hade kritiserat religion, nationalism och traditioner som en del i det hedersrelaterade våldet. De skrek att det är islamofobister och rasister som tagit ton. De angrep även Nalin eftersom hon deklarerade att regeringen inte står bakom Masoud Kamalis synsätt angående hedersmord och klandrade henne för att hon ”talar om invandrare” inte ”med invandrare”. De hätska och okontrollerbara utfallen gjorde att de flesta i panelen rentvådde islam som religionen från att ha något med hedersrelaterat våld att göra.

Astrid Schlytter tillade som den sista i panelen att det synsättet räknar också henne för rasist för att hon kritiserar de normer och värderingar som ligger till grund för hedersvåldet.

De utsatta flickornas röst var tyvärr alltför svag i panelen. Astrid var för mycket ensam!

Barnen Först

2005-10-27